din apa leif ligger sönderrostad inne på åhlens sminkavdelning. Lever fortfarande. Ditt val.
Blunda
De andra kunde blunda och glömma bort vad de tidgare sett, Men när de äntligen valde att se så var det redan försent.
Jag kunde inte blunda, jag kunde inte glömma.
Jag levde kvar i mardrömmen som hon styrde i sitt järngrepp.
I tio år stod jag ut.
Varje natt i tio år kom hon in till mig.
"Pappa har varit elak igen"
Sedan kröp hon ner under mitt täcke och jag fick trösta henne.
För nu skulle lilla mamma bli ompysslad.
Dagen hon sa att hon älskade mig var dagen då jag bestämde mig för att jag inte längre ville bli älskad.
När broarna är brända då har vi inget kvar. All aska har samlats i människornas hat.
Kommentarer
Trackback
