Perhaps. Perhaps. Perhaps.

Jag är tillbaka. För att säga hejdå. Inte för gott, men för det vi kallar ett socialt liv. Jag kommer nu med all säkerhet lära mig att plugga 150% inte är så genomtänkt. Men nu är det slutet av terminen, i vår kan det mycket väl bli nygrekiska. Vad vi gör med dom kunskaperna får vi ju se. I still have a suprise som inte är att jag är gravid. Jag är praktiskt tagen oskuld. Men med min otur i ett nötskal kan vad som helst hända, typ att jag missar att Brian, min favorit i Backstreet's boys står och vinkar. Men sen såg jag, och då vinkade jag ju tillbaks som om jag vore 9 och nykär i han med den lite grövre näsan.
Det osociala, vilket för mig är omänskligt och nästan ett brott, innebär att jag ska skriva den sista uppsatsen i kostym för scenen kursen och att jag ska börja med delmoment 1 och 2 för dansvetenskap.

Imorgon kommer Pelle och Hurtig. De ska hjärtligt få bli min energy booster, att spara för en vecka framåt.
Sen är det min födelsedag. Då blir det mamma och gotte. Shhiiit nu kom jag ju på att jag skulle ringa farfar och gratta honom och just bjuda in dom till mitt fika. Fan. Får ta ett snörpligt grattis i efterskott nångång imorgon när jag inte bränt upp mig än. Jag tror inte att jag är rädd. Men det vore synd att bränna bort huvudhår som jag äntligen fått fart på.

Julkalendern är inte så pjåkig.
Hittade i övrigt porrkanalerna på vår digitalbox. En spottloska över en snoppelopp och mycket poolscen.
Besatt av sex på andra kanalen från canal+, mer åt latex hållet. De ligger efter varandra, så praktiskt, då kan man ju bara zappa lite enkelt och få orgasm på rekordtid. Jag valde ztv. Det var mycket längesen. Vart tog Wimans vägen egentligen? Lekstugan.

Jag har lite problem med att särskilja Calle och Erik, inte för att de är lika, utan för att en dc rask ser ut som Erik och ibland har jag ingen aning vem jag pratar om. Det blir för sött.

Babbel är det jag får bjuda på. För det är mycket nu, eller det här är den lilla skålen, sen imorgon lördag är det lite förrätt, söndag lite buffé och sen nästa vecka en rejäl blaffa av varmrätt.
Och vi vet ju alla att jag är den som gillar efterrätt mest. Vad det får bli, håller jag tummarna för.
Om ni vågar tro på mig. Så håll tummarna ni också.
För min styrka är inte alltid stark. Och när jag faller ska jag försöka pricka rätt.

Tack Stas, Dc rask, Pelle för erat stöd. Jag är för evigt tacksam.





Kommentarer
Postat av: DC

Anytime hun :) :*

2009-12-06 @ 16:31:48

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0