Do I Know This Story?
Exakt vad betyder det att man ska vara på samma nivå. för att ingen ska bli sårad?
Det är ju meningen att jag, som ständigt påminner Mr S om lördagens händelser, ska radera det ur mitt minne. Liksom han. När man är full säger man ju saker. Så frågan är hur seriöst man ska ta det som sagt, eftersom att jag enligt honom, tar saker och ting för seriöst.
Missförstånd.
Första gången en kille har pratat seriöst med mig. Det har varit antingen eller. Antingen att det ska rusas in i ett förhållande eller att man kvickt blir dumpad efter en träff.
Och sånt kan jag numera hantera. Men vad fan är detta?
Jag må ha utsett en framtid om att jag kommer vara förhållandelös ( mitt egna ord för singel) tills jag är typ 60. Innan dess kommer diverse män och säkert diverse lammkött påverka och inspirera mig till både dumma och bra val i livet, mestadels i det privata men som kommer uttryckas i min kreativitet..
Var står jag i detta?
Jag vet att jag ofta rusar iväg med lyckliga känslor, nyfikenhet och att jag vill berätta för alla om det lilla lyckopiller man blivit.
Kan i övrigt, långdistansförhållanden fungera? Jag kan inte komma på en ända som inte har kantats.
I för sig så har jag först nu fattat att om inte kommunikationen finns, inte den ytliga, som jag oftast tagit till, utan den riktiga, så fallerar fan allting.
Att relationer måste få kantas för att kunna utvecklas. På så vis vet man ju verkligen hur mycket värd ens relation är. Om man väljer att dumpa någon snabbt och iskallt, då har ju ingenting egentligen varit äkta. I detta fall, tänker jag mest på hur jag sköter mina killar. Hur bortskämd jag är. Klart man kan vara kräsen, men jag var och kanske pyttelite är att jag vill ha resultat på direkten och då är det väl rätt så klart att "kärleken" eller den där rosa bubblan, dör ut för att uttrycka det rätt så realistiskt.
Fint, att jag blir så analytisk av mig, när sitter på min systers kontor, ensam och i stort sett inväntar att åka hem imorgon kväll.
Jag måste få dansa snart. Om typ 5 min.
Skaka av mig. Chilla.
Sen att jag fick uppleva nåt som Carrie i Sex and the city skulle ha kallat romantiskt, i lördagens missöden, är ju nåt att pynta granen med!!
Kvällens länk:
http://www.youtube.com/watch?v=LSb6e3grdL8
Love L
Det är ju meningen att jag, som ständigt påminner Mr S om lördagens händelser, ska radera det ur mitt minne. Liksom han. När man är full säger man ju saker. Så frågan är hur seriöst man ska ta det som sagt, eftersom att jag enligt honom, tar saker och ting för seriöst.
Missförstånd.
Första gången en kille har pratat seriöst med mig. Det har varit antingen eller. Antingen att det ska rusas in i ett förhållande eller att man kvickt blir dumpad efter en träff.
Och sånt kan jag numera hantera. Men vad fan är detta?
Jag må ha utsett en framtid om att jag kommer vara förhållandelös ( mitt egna ord för singel) tills jag är typ 60. Innan dess kommer diverse män och säkert diverse lammkött påverka och inspirera mig till både dumma och bra val i livet, mestadels i det privata men som kommer uttryckas i min kreativitet..
Var står jag i detta?
Jag vet att jag ofta rusar iväg med lyckliga känslor, nyfikenhet och att jag vill berätta för alla om det lilla lyckopiller man blivit.
Kan i övrigt, långdistansförhållanden fungera? Jag kan inte komma på en ända som inte har kantats.
I för sig så har jag först nu fattat att om inte kommunikationen finns, inte den ytliga, som jag oftast tagit till, utan den riktiga, så fallerar fan allting.
Att relationer måste få kantas för att kunna utvecklas. På så vis vet man ju verkligen hur mycket värd ens relation är. Om man väljer att dumpa någon snabbt och iskallt, då har ju ingenting egentligen varit äkta. I detta fall, tänker jag mest på hur jag sköter mina killar. Hur bortskämd jag är. Klart man kan vara kräsen, men jag var och kanske pyttelite är att jag vill ha resultat på direkten och då är det väl rätt så klart att "kärleken" eller den där rosa bubblan, dör ut för att uttrycka det rätt så realistiskt.
Fint, att jag blir så analytisk av mig, när sitter på min systers kontor, ensam och i stort sett inväntar att åka hem imorgon kväll.
Jag måste få dansa snart. Om typ 5 min.
Skaka av mig. Chilla.
Sen att jag fick uppleva nåt som Carrie i Sex and the city skulle ha kallat romantiskt, i lördagens missöden, är ju nåt att pynta granen med!!
Kvällens länk:
http://www.youtube.com/watch?v=LSb6e3grdL8
Love L
Kommentarer
Trackback
