When the world turns in silence.

The morning after du suttit i häkte.
 Vad ska man göra när man ser en människa som får chans efter chans, att ständigt göra fel? Misstag efter misstag. När alla runt omkring visserligen vet att det kommer skita sig förr eller senare. Mer eller mindre. Och skiter sig, det gör det hela tiden. Du om någon ska inte ha det ansvar som du fått, pga ännu ett gigantiskt misstag, när du är den mest ansvarslösa människa jag sett försöka växa upp. Du försöker inte ens, av nån outgrundlig anledning.
 Ska man hoppas på att du ska bättra dig eller ska man fan tro att du hoppar framför ett tåg?
Det finns inte i min värld och jag hoppas fan inte att något ska inbjuda mig till den plågan du utsätter dig för. Dig och din familj. Och din mamma.
En mor som jag bryr mig om, väldigt mycket.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0