I want to forgive you, and I want to forget you.

Jag tror lätt att jag är beviset för att det finns en mening med allt. Och att saker och ting straffar sig. Men jag är glad att jag av nån outgrundlig anledning har mina 9 liv. Säkerligen har han däruppe funderat ut den planen så listigt han bara kan. När jag tänker att jag ständigt får leva med saker och ting, så är det nog för att jag kommer lära mig så mycket av det. Tack vad herrn är pedagogisk. Vad har jag lärt mig nu då? Jo att göra saker i tid. Inte bara i tid, utan på momangen. Och ta sig själv seriöst. Att jag är spontan behöver inte betyda att resten av världen hänger med på det. Att plugga är tydligen som att jobba. Vilket får mig att inse fler anledningar till varför jag aldrig har haft ett riktigt jobb. Dags att sätta gränser.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0