Nobody put´s baby in the corner
Vad är det här för dag egentligen?
Ett stort intresse för fröken har visats sig från andra håll än från det mer, förhoppningsvis uppenbara. Både gamla och nya bekanta. Instead of watching me, så reachar de.
Jag är verkligen bortskämd, kanske inte med lika mycket pengar som min favvo Lauren i The Hills, men bortskämd på det viset att jag alltid ska få som jag vill. Jag kan till och med gå så långt att jag betalar för andra. Och om jag inte får som jag vill, så gråter jag. Gråter i timmar. Och tror stenhårt på att nu är allt förstört, att det inte kan bli värre, när det faktiskt kan bli bättre. Men det inser jag ju först mycket senare, efter att ha smutsat ner mig själv med cigg, som i det här fallet blir mina bästa vänner när jag är såhär ensam.
Jag kan nu med ren ärlighet säga att det är lugnt. Att jag mår lite bättre.
Synd bara att man rusar upp sig och av nån anledning får stor lust att göra saken värre än vad det egentligen är, med diverse lurigheter som med all säkerhet bara tjejer kommer för sig, att göra. Vi får vara glada att jag alltid, eller ja i de flesta fallen lyckas stoppa mig själv för att förlora kontrollen totalt. Underbaaaaart!
Det är bara så tråkigt att när man får förhoppningar och skapar förväntningar så blir bakslaget kolosalt jobbigt när det inte alls blir som det var tänkt. Jag trodde jag hade lärt mig att inte skapa förväntningar för man kan ju bli hemskt besviken. Vette fan varför jag inte stoppade mig själv den här gången.
I wanna rock with you.
På söndag natt kommer mor och syster hem från Lesvos. Syrran saknar tydligen mig. Då kommer man inte vara lika fri längre. Inget privatliv, säkert mindre tillgång till internet, ingen "hög", bra musik, tvångsmatning, inget gå och lägga sig sent då man återigen kommer få dela rum med sin lillasyster, och framförallt åsikter om sin personliga klädstil och livsstil. Men, kanske kan jag slippa att plocka kattbajs och katt trampandes på magen!.
Jag frågar mig ännu en gång; varför inte en hund?
Love
Ett stort intresse för fröken har visats sig från andra håll än från det mer, förhoppningsvis uppenbara. Både gamla och nya bekanta. Instead of watching me, så reachar de.
Jag är verkligen bortskämd, kanske inte med lika mycket pengar som min favvo Lauren i The Hills, men bortskämd på det viset att jag alltid ska få som jag vill. Jag kan till och med gå så långt att jag betalar för andra. Och om jag inte får som jag vill, så gråter jag. Gråter i timmar. Och tror stenhårt på att nu är allt förstört, att det inte kan bli värre, när det faktiskt kan bli bättre. Men det inser jag ju först mycket senare, efter att ha smutsat ner mig själv med cigg, som i det här fallet blir mina bästa vänner när jag är såhär ensam.
Jag kan nu med ren ärlighet säga att det är lugnt. Att jag mår lite bättre.
Synd bara att man rusar upp sig och av nån anledning får stor lust att göra saken värre än vad det egentligen är, med diverse lurigheter som med all säkerhet bara tjejer kommer för sig, att göra. Vi får vara glada att jag alltid, eller ja i de flesta fallen lyckas stoppa mig själv för att förlora kontrollen totalt. Underbaaaaart!
Det är bara så tråkigt att när man får förhoppningar och skapar förväntningar så blir bakslaget kolosalt jobbigt när det inte alls blir som det var tänkt. Jag trodde jag hade lärt mig att inte skapa förväntningar för man kan ju bli hemskt besviken. Vette fan varför jag inte stoppade mig själv den här gången.
I wanna rock with you.
På söndag natt kommer mor och syster hem från Lesvos. Syrran saknar tydligen mig. Då kommer man inte vara lika fri längre. Inget privatliv, säkert mindre tillgång till internet, ingen "hög", bra musik, tvångsmatning, inget gå och lägga sig sent då man återigen kommer få dela rum med sin lillasyster, och framförallt åsikter om sin personliga klädstil och livsstil. Men, kanske kan jag slippa att plocka kattbajs och katt trampandes på magen!.
Jag frågar mig ännu en gång; varför inte en hund?
Love
Kommentarer
Trackback
