Our feelings play with us But you must keep yourself under control If you're searching for resolves Be ready for the tolls
Fick höra idag på vår fina träff med De Geer vännerna, att det finns endast 3 platser in till Gotlands dansutbildningar. Det är ju nästan alla ettor som ska gå kvar. Det lär bli intressant. Mitt ondskefulla jag, som inte klär mig så bra, hade ju hoppats på att nån skulle komma in på Danshögskolan så man skulle slippa henne. Men det finns säkert en bra anledning till varför satmaran ska gå där. Och det finns säker en anledning till att jag får en ny chans. Eller som mor rätt så ofta påpekar; du borde inte trassla till det med pojkarna. Gulligt säger jag. Förlåt om man tycker pojkar är vackra ting.
Ting som i och med personer. Inget annat. O om man hittar en skatt..
Förfärligt. Jag såg mitt ex i Norrköping. Av alla ställen. Själv var han. Jag hade precis hälsat på en gammal Kävesta vän, när jag såg honom gå förbi, lite rund i ansiktet, vet ej om jag ska skratta eller gråta. 8 långa månader, en åt helvete och 2 veckor insikt o beslutsamhet. Men väldigt läskigt var det. Obehagligt. Ska det vara så?
Varför kan man inte få magrutor av tio situps, det hade ju varit så trevligt. Men jag förstår nog allt poängen, övning ger färdighet. Som Livet ungefär. En gång sa jag något så dumt; jag tycker inte att man är redo att skaffa barn förrän man kan ta ansvar för sitt eget liv. Ett mycket lulligt uttalande. Eller vad säger du?
Monki i Norrköping har ju inte alls samma spänningsgrad och framförallt inte samma kvalité som Monki på söder i Stockholm. Det var ju ledsamt. Men skylten var ju söt.
Hittade istället en söt kjol på H&M, men det är ju inget jag får nämna nåt särskilt, inte förrän efter lördagens äventyr. På tal om att hålla saker för sig själv, så är det fan i mig, svårt att hålla inne på en hel film för folk som aldrig tar sig tid att kolla på The Happening. Gör det fort så vi kan diskutera min favvo regissörs senaste film. Den enda film, sav de jag sett av M. Night Shamalay som jag tycker är dålig är The Signs. Den fångade mig inte. Inte hela vägen. Visste blev jag lite smårädd som den känsliga person jag är, men den kändes lite lame. Men det jag mest gillar med honom, som kanske fler regissörer gör är att han/de är med i sina egna filmer.
Jag som också är en person som gärna vill vara med i mina egna grejer, gillar även att luras. Som t.ex i Sjätte Sinnet, när man till slut fattar att det är han, den gamle som är död, och när man sen ser en återblick, då man kan pussla ihop allting. Magiskt. Genialiskt. I like.
Sen är ju statister det bästa som finns. Om en film skulle vara hemskt tråkig kan jag råda till att kolla in vad som händer i bakgrunden.
Den smarta som sen kan komma på varför jag känner mig lite nedstämd p.g.a av ingenting, kan ju gärna höra av sig.
Love
Ting som i och med personer. Inget annat. O om man hittar en skatt..
Förfärligt. Jag såg mitt ex i Norrköping. Av alla ställen. Själv var han. Jag hade precis hälsat på en gammal Kävesta vän, när jag såg honom gå förbi, lite rund i ansiktet, vet ej om jag ska skratta eller gråta. 8 långa månader, en åt helvete och 2 veckor insikt o beslutsamhet. Men väldigt läskigt var det. Obehagligt. Ska det vara så?
Varför kan man inte få magrutor av tio situps, det hade ju varit så trevligt. Men jag förstår nog allt poängen, övning ger färdighet. Som Livet ungefär. En gång sa jag något så dumt; jag tycker inte att man är redo att skaffa barn förrän man kan ta ansvar för sitt eget liv. Ett mycket lulligt uttalande. Eller vad säger du?
Monki i Norrköping har ju inte alls samma spänningsgrad och framförallt inte samma kvalité som Monki på söder i Stockholm. Det var ju ledsamt. Men skylten var ju söt.
Hittade istället en söt kjol på H&M, men det är ju inget jag får nämna nåt särskilt, inte förrän efter lördagens äventyr. På tal om att hålla saker för sig själv, så är det fan i mig, svårt att hålla inne på en hel film för folk som aldrig tar sig tid att kolla på The Happening. Gör det fort så vi kan diskutera min favvo regissörs senaste film. Den enda film, sav de jag sett av M. Night Shamalay som jag tycker är dålig är The Signs. Den fångade mig inte. Inte hela vägen. Visste blev jag lite smårädd som den känsliga person jag är, men den kändes lite lame. Men det jag mest gillar med honom, som kanske fler regissörer gör är att han/de är med i sina egna filmer.
Jag som också är en person som gärna vill vara med i mina egna grejer, gillar även att luras. Som t.ex i Sjätte Sinnet, när man till slut fattar att det är han, den gamle som är död, och när man sen ser en återblick, då man kan pussla ihop allting. Magiskt. Genialiskt. I like.
Sen är ju statister det bästa som finns. Om en film skulle vara hemskt tråkig kan jag råda till att kolla in vad som händer i bakgrunden.
Den smarta som sen kan komma på varför jag känner mig lite nedstämd p.g.a av ingenting, kan ju gärna höra av sig.
Love
Kommentarer
Trackback
