And that's the way it is

Jätte mycket folk i vagnarna så jag o kanske 15 -20 pers stod o trängdes o det var svårt att hålla fast sig vid något. Jag känner en hand pillrandes mellan bena, väldigt nära mitt kön, det känns olustigt, jag är naiv först o tror att det kan vara barnet bakom. Men personen slutar inte röra, o det går närmare mitt kön, o det känns mkt medvetet o mkt obehagligt. Jag upptäcker vem det är, men jag blir chockad, rädd o vet inte vad jag ska göra de närmaste minutrarna. Jag tittar dessutom i en annan vinkel o lyssnar på musik så jag ser bara honom i ögonvrån, det enda jag kunde göra var att skrika, men det gjorde jag inte.
Det blir avstigning o vi blir något färre, så jag kliver in mer i vagnen, o tror att han är borta, o det virvlar massa tankar i mitt huvud, typ vad ska jag göra, vad ska jag göra. Och plötsligt känner jag en hand igen, strävandes mot mig, han försöker låsa mig, så att han får fri tillgång, men jag pressar ihop benen o försöker tänka på annat o ignorera.
Sen kliver han av som om inget har hänt. o jag åker en till hållplats o går sen till skolan. rädd. äcklad.



Harakiri Martini

Mina mardrömmar handlar om att bli tandlös, att en av mina mjölktänder säger hej och tack o så fattas det en i raden. Eller att jag har en hemsk hårfärg utväxt (vilket också kan hända)... eller att jag vore blond. Vilket kan hända, om man långsiktigt vill tortera mig. Men mina madrömmar kan också handla om en sparv som råkar illa ut, och jag inget kan göra. Jag försöker vända tiden, jag försöker med dealen ta mig istället för honom.
Annars är nazister, och nazister som utför djävulska kupper mitt ute på gatorna, ett fint tema.
Ibland kan jag lyckas stoppa händelser i mina drömmar, genom att ropa "Cut" och låtsas att jag är med i en film. Ja, ibland så går det.

Jag har nog mer eller mindre alltid varit känslig. Det tog bra tid innan jag kunde se filmer som Men In Black (pga äckliga utomjordingar), Titanic (av nån outgrundlig anledning, eller så gick jag inte på den gigantiska filmlanseringen och att ALLA skulle se den) och skräckfilmer rent allmänt.
Men jag har i och med vissa analyser, och filmerna Fight Club och Blood Diamond, för att nämna några bra exempel, förstått att det mer handlar om misshandel, våldtäkter, tortyr av alla de slag och sådant, som gör mig rädd och att jag i obehag blir svart i mig själv.
Pappa var likadan sa han. Han kunde inte se på våld utan att må dåligt.
Killar kan ju finna ett nöje att skojja med sina väninnor, flickvänner och tvinga dom att se på sådana filmer. Tvinga mig inte att se Saw, alla varianter, för jag blir inte mig själv. Det är helt ärligt. Jag blir stum. Och kan inte sudda ut alla otrevliga bilder. Lättpåverkad, kanske. Duktigt berörd.
Ibland är det inte så farligt. Ibland spolar jag förbi krigsscenerna i Sagan om ringen.
Det kan få vara lite löjligt. Men det är sant.
Däremot har jag inga problem med att bli lurad i trassliga thrillerfilmer.
Eller göra en våldtäktsscen i ett projektarbete på gymnasium.



Can't hide.

Den som väntar på nåt gott väntar aldrig för länge. Så.. hur länge ska jag få vänta?


Rough for everyday. But don't hate. He think about his pistol. Just twist it up.

Lelles samtal made my morning, den underbara bilden på Dc i hans skoluppsättning av Grease made my day och P3 Soul makes my night.
Jag känner en viss svimfärdighet (?), och nu, även fast dygnet är någorlunda rätt vänt, ska jag på min sega söndag, brygga kaffe. Och sen ska jag vara kreativ, som jag lovat.
Att syster tycker att jag skulle passa bra som sexolog försöker jag ta med ro. Men det är inte lätt.


In for the Kill



Come to me

violglassemla            vagina pancakes



Between heaven.

Marilyn Monroe och Carin Da Silva. Bättre än Jessica Alba i bikini. Det låter något trevligare än att se ut som Michael Jackson (förlåt men du blev inte så lyckad i ansiket).



View on the sea

Paniken har infunnit sig. Av många söta rimligheter och nu är det fan dags! Dags för mycket. Titeln på ramen kan vi kalla:skärpning.
Eftersom David/Bamse är något rutten på planering eller bara helt enkelt är oklar, så får han vänta med Dojj. För nu ska Dojj börja ta saker och ting på mer allvar, och inte i leva i en söt bubbla för att det känns lite säkrare för stunden.
Jag tänker inte bli som de människor jag har för vanan att hamna brevid på tuben. Fast det är dock något far away. Men ändå.
Jag är ledsen, till de vänner som har höga mål och krav att jag inte är med i er liga, men ni behöver inte se ner på den som bara försöker leva. Det är jättefint med er, och snart är jag också där och kanske till och med konkurrerar. Bara för att jag inte hittat det i mitt 23 åriga liv, så är jag inte utböling för det. Att låta saker ta tid är att växa, och det kommer vara mer värt i slutändan än för den som slickar röv och kämpar för karriären med rynkor till knäna vid 30 svängen.
Folk behöver andas, ideal behöver andas, livet behöver sin paus.
Och nu när jag lärt mig det, nu när paniken infunnit sig, som min syster tycker kan vara en bra sort, då är det dags för mig att börja bygga.
Jag ska alltså skriva ett riktigt CV imorgon. Jag ska alltså söka jobb. Och jag tänker ta det på ett nödvändigt allvar.
De som aldrig trott på mig, ni kan ju faktiskt dra åt helvete. Och det säger jag för att jag bryr mig om er.
Ni andra fina, ni stärker mig!


Never Alone.

Jag kan tänka mig att bli
radiopratare
värdinna
projektledare
sexolog
reseledare
BRIS medarbetare
älskarinna
provsmakare
festivalfunktionär
professionell mångsysslare



Chasing Pirates

Lika som bär?



You were always on my mind

The one you can't get, is the one you can't forget


Håll henne hårt, för ikväll är du så jävla ensam. Det som kvävde mig. Att se dig så fängslad. Du tar tillbaks den, som vi vet knullat andra. Jag drogs i smutsen av alla de drömmar som mig stulits från.
Finns du ens kvar att nämna?
Och det slår mig så hårt i min mun, när orden mig lämnar. Kvar.







When I breath, it's you I breath

Ja det tog ju lite mer än en vecka och så var det dags igen. Lite nattliga vibbar, ja och så ringer du när man sover. Ja jag brukar oftast sova när du ringer, men nej att ge sig vid första signalen är ju inte att tänka på så vi ringer förstås lite till. Hon kan ju svara mitt i natten liksom, när det ändå var jag (han) som blev putt när hon sa att hon INTE ÄR INTRESSERAD och ville då att hon skulle ha det så bra. Vilket jag tror mig ha. Men anyway. Om man ringer tre gånger kan det ju kanske vara något viktigt, så varför inte tala in ett iq svar. Eller är det klassikern full och kåt vad gör dojjan inatt kl halv 3? Eller är det den nödvändiga frågan som alltid brukar ställas; hur går det med killarna?
Oavsett vad, så brukar det ändå vara något riktigt värt kanske halv 3 på natten, när man uppenbarligen sagt, du får ha det så bra, hejdå.
Hoppet om att du skulle kunna funka som en trevlig vän lyckas ju alltid motsätta sig på nåt vis när du oftast bara är klumpig.

Jag har tänkt göra soppa till frukost, selleri börjar bli tråkigt i sin ordinarie form. Dag 3 och det känns.

Peter and me.

Det måste finnas bättre liv än det här, kan inte fördriva tiden så här. O när jag hittar något som är bättre jag svär, får jag chansen, så tar jag för mig. Det måste finnas nåt jag kan pröva på, finns kanske nåt enkelt jag kan rå på. Finns kanske även nåt som en idiot kan förstå, så tar jag chansen, vad det nu bär mig, så tar jag chansen, o lär mig. Många år har jag försakat. Själva livet gick förbi det. dags för allt jag aldrig smakat. jag vill andas djupt och känna lukter, frossa i förbjudna frukter. Jag ska inte tveka, att leva livet och börja leka. Måste gå nu.
Bekymra dig inte om vart du ska gå. om du vet vart du ska gå, går du på.
Kanske var mitt val fel, men att välja var rätt. Jag fortsätter gå.
Om du går fram där ingen har gått, låt dom andra stå kvar där dom alltid har stått.
Hellre på väg, hellre än här, är jag på väg.



You were my yesterday

Lonely, own me, nobody ever shut it down like you
And I could find a way to make it, don’t hold on too tight
I’ll make it without you tonight
And all the time, scmd
you did take me.
I'm can find the way, you can hold on to your broken dreams.
You are the clown, you made my body feel heaven bound
The miles away, still feeling it.

Jag vill inte spara min längtan
Jag har tänkt men aldrig fått tala
Så feg att jag viskar du hör säkert ingenting alls


Lost forever, if I never knew you

Jag dog lite och mötte Bruce Springsteen.

Bless this morning year

Dojjan säger: så om du ba typ tänker ba att kombinera dom två grejerna liksom, o typ gitta lite blå sak o en gris sak o typ jönsson, o liksom få en cykel på köpet som har fräsch stjärt men som är liksom as najs att lätta the heart for.. så liksom ba aa



We can learn to live.

2010 började med ett klassiskt misstag, sånt där man lovar sig att inte göra om, men den här gången tog jag mig en funderare som lätt skulle ändrat på allt. Men det hade ju inte funkat, det hade blivit fult. Så då gjorde jag det enda rätta, men som aldrig kommer vara det enda rätta.

Efter 5 år, efter mig, fattade du till slut att nej, jag vill inte vara mer än din vän. Att jag däremot berättar något riktigt hemskt för dig, som jag inte vågat förtälja till någon, eller till den som nog mest skulle behöva veta, men som tyvärr, inte fick vara vittne till vad jag var då. Eller det var kanske bra. Så egoistisk kan man inte vara. Att skövla över all onödig och onyttig sorg och sveda för att man krockar med livet. Eller för att man tillåter sig själv. Tillåter sig själv att förstå vad allt betyder. Vad som har skett, vad som har lett och varför jag grävde ner mig, i dig.

Det som är riktigt fel är vad jag hoppas på.

Normal is not my name

Jag pluggar, det märks klart och tydligt.


You are so beautiful.

En önskan gick i uppfyllelse i natt.

RSS 2.0